onsdag 29 oktober 2014

Scrabble på svenska 1954–2014†

Det amerikanska spelet Scrabble kom till Sverige 1954. Det var året efter det kom ut i t. ex. England och Tyskland, men året innan det kom en version på franska, så vi var tidigt ute.

I Sverige fick spelet namnet Alfapet (allra först faktiskt »ALFA-PET« med bindestreck) och kom att vara ett av de mest klassiska och kända sällskapsspelen i Sverige decennium efter decennium.

Men nu är det alltså dött. Den utdragna dödskampen började på 1990-talet med att rättighetsinnehavarna J. W. Spears and Sons köptes upp av Mattel, som därigenom fick rättigheterna till Scrabble över hela världen utom Nordamerika, och detta inlägg är mest en rant från min synvinkel om hur dåligt Mattel skötte detta i Sverige. (Internet är till för sånt.) Nu var man inte längre nöjda med utgivningen via en licens till Alga/Brio i Sverige, utan Mattel skulle ge ut spelet själva. Därmed förlorade spelet sitt fina namn Alfapet, för det var det Brio som ägde. Jag tror inte Mattel hade brytt sig om att undersöka situationen i Sverige särskilt noga innan de fattade detta ödesdigra beslut, utan trodde att Scrabble i Sverige var väl just inte just annorlunda än i andra europeiska länder.

Vad som skulle hända hade nog varit uppenbart för dem om de gjort detta. Brio gav ut ett nytt korsordsspel med namnet »Alfapet«. Kunderna köpte självklart det varumärke som var väl inarbetat i Sverige under fyrtio år och inte det där konstiga spelet med engelskt namn, som dessutom kostade markant mer. Speciellt som Mattel inte verkade tycka att de behövde göra nån särskild marknadsföring av spelet med det nya namnet. I leksakshandeln märkte man gång på gång att personalen i allmänhet inte visste vad som var vad. Många kunder som köpte det nya Alfapet var direkt besvikna när de märkte att det var ändrat sen de senast spelade »Alfapet«, och de visste inte att det klassiska spelet faktiskt fanns kvar, bara svårt att hitta.

Här kan man behöva tänka på när detta var. Idag kanske många tänker mer på Wordfeud som korsordsspel och så vet att dess »fysiska« original heter Scrabble. Om såna människor står bland spelen i en leksaksaffär och tänker att de skulle vilja wordfeuda fysiskt ibland skulle de kanske ta godtyckligt spel som verkade vara ett liknande korsordsspel. Men då var det få som visste att det amerikanska originalet hette »Scrabble«, medan »Alfapet« var ett extremt känt spel som »alla« hade spelat.

Under 1990-talet blev det svårare och svårare att få tag på riktiga Scrabble-spel i Sverige. Stor & Liten tog det ur sitt sortiment senast 1997. I december 1998 var det inte en enda butik söder om Göteborg som tog in spelet svarade Mattel en sydboende presumtiv kund som frågade var det gick att köpa. Åhléns City i Stockholm hade visserligen spelet, men plockade bort det under julhandeln 1998 för att ge mer plats åt det nya Alfapet! Här bör man inse att näthandeln inte var särskilt stor på den tiden och det gick inte heller att beställa spelet direkt från Mattel, så det var verkliga problem att överhuvudtaget få tag på exemplar.

Vid det laget fanns det en livaktig liten tävlingsvärld av Scrabblespelare i Sverige som jag hörde till, och vi såg naturligtvis med bestörtan på hur Mattel lät »vårt« spel dö bort medan villiga kunder inte fick en chans att köpa det och presumtiva kunder inte ens visste att spelet fortfarande fanns och vad det hette nu. (Samtidigt ska jag säga att Mattel behandlade oss väl. Vi fick många spel donerade att använda som priser i tävlingar till exempel, så på det sättet kunde vi få tag på spel.)

År 1998 fyllde varumärket Scrabble 50 år. Vi tänkte att ett firande av detta borde få uppmärksamhet. Jag försökte kontakta Mattel, och då visade det sig att vår tidigare kontakt där hade slutat och hans adress studsade. Efter ett tag fick jag dock tag på en hög dansk chef, Pål Christophersen, i telefon. Han lät entusiastisk och såg det som en bra idé att ordna SM eller nåt annat jippo det året. Han skulle prata lite med nån annan där och så skulle vi höras av igen. Det lät bra!

Det mynnade tyvärr ut i ett mail

Jeg har snakket med min Key-account manager [MC] vedrørende saken og han tar kontakt.

Det gjorde dock aldrig denne MC. I december skrev jag därför igen till Christophersen. Det var försent att ordna SM eller nåt annat jippo under jubileumsåret, men det var ännu en dryg vecka till det faktiska jubileumsdatumet. Jag skrev:

Ifall ni vill göra nånting alls av 50-årsjubileet så kan jag tala om att det i nån mening är den 16 december som Scrabble fyller 50 (om nio dar!). Det var nämligen då som varumärket Scrabble blev registrerat. Jag tror att svenska media är intresserade av jubileet. Det har hänt flera gånger att de har tagit upp jubileet, eftersom de sett i utländska källor att Scrabble fyller 50 år, men då har de översatt detta till att Alfapet fyller 50 år, och så kommer de fortsätta att göra om inte någon talar om för dem att det inte är så. Kanske en pressrelease lagom till bemärkelsedagen kunde vara användbar?

Att jag nu skriver tillbaka själv till slut, trots att du skrev att [MC] skulle höra av sig är för att jag är så orolig för framtiden för svenskt Scrabble. Jag har hört att inte en enda butik söder om Göteborg har tagit in Scrabble, vilket låter helt fasansfullt såhär inför julhandeln. Vad hjälper det om vi lär folk vilket spel det är som gäller, om det sedan inte går att köpa? Är detta sista säsongen för spelet, eller vad har ni för planer? Är det nåt vi kan göra? (Mer än att puffa på våra lokala leksaksaffärer, förstås.)

Javisst är det fräckt. Jag talar om för den danske överchefen att hans country manager för Sverige inte gör som han blivit tillsagd, och låter en av företagets tillgångar dö ut.

Han skickar vidare till MC med kommentaren »Vennligst ta kontakt med Hr.Stärbec og lsg noe fornuftig sammen.« [sic! Ibland är danska märkligare än man kan tro.]. Det ledde inte till något. MC var nog inte så förtjust i mig då.

Eftersom det firades internationellt, så kom det notiser om jubileet i svenska media ändå, som översatte det till att »Alfapet« fyllde 50 år. När Morgonpasset tog upp denna nyhet hade man till och med med en representant för Alga i programmet. (Jag minns inte vad denna representant sa riktigt, men det var inte »hörni, tack och så, men jag vet inte varför jag är med när ni pratar om jubileum. Det spel vi säljer är ju bara ett par år gammalt.«)

När vi förstod att ingen annan skulle göra det skickade vårt lilla förbund Svenska Scrabbleförbundet snabbt ut ett pressmeddelande om jubileet som möjligen rensade några frågetecken åt någon. Nästa år, 1999, arrangerade vi ett SM själva. Jag hade inga tankar på att försöka prata med Mattel igen då, men min bror gjorde det, och fick dem att sponsra med 1000 kronor, faktiskt. Sverigemästerskapen ledde till mer mediauppmärksamhet där Scrabble nämndes under sitt riktiga namn än nånsin.

Jag minns inte om jag tog kontakt med Mattel igen den närmaste tiden efter det, men 2001 tog Philip Nelkon kontakt med mig. Han är en toppspelare från Storbritannien som arbetar centralt för Mattel som »promotion and licensing manager« för spelet Scrabble. Tänk om vi hade haft någon liknande i Sverige! Han berättade att Mattel i Sverige hade problem med att uppdatera regelboken för en ny utgåva. »They require some help from a Scrabble player ... Would you be willing to help? I expect there would be some payment involved.«

Den han satte mig i kontakt med då, som var »marketing manager for Scrabble in Sweden« kunde ingen svenska och frågade mig om det fanns något Scrabbleförbund i Sverige. Den eventuella kunskap som de hade haft om oss hade de alltså inte direkt vårdat.

Visst hjälpte jag till med detta. Jag fick ett utkast till regelhäfte och kunde så småningom skicka ett 850 rader långt mail med kommentarer om deras nya regelhäfte. Det hade många konstigheter, felaktigheter och oklarheter, och jag slutade för att min deadline var slut, snarare än att jag inte hade mer att anmärka på. Det var klart mer att göra än jag hade väntat mig. Förutom att rätta fel och oklarheter fick jag också hitta på nya sammanhängande exempel som visade alla sätt att bilda ord (i deras exempel ingick ogiltiga ord) och rätta till flera strategiråd som handlade om Scrabble på engelska men översatts som om de fortfarande gällde. T. ex. nämndes brickan S som särskilt bra (vilket den är på engelska), och att Z är en bokstav som man oftast inte vill ha var okänt. Bland de mer lustiga felen var att de tagit med den lista med »Books about Scrabble« som stod med i de engelska reglerna, och översatt alla boktitlar där till svenska!

Hon tackade och efter att de arbetat sig igenom mina förslag skickade hon en ny stor pdf för mig att granska med kort deadline. Jag tackade men skrev att jag inte hade tid att arbeta med denna förrän nästa vecka. »Normally I have only time for this during weekends, but this weekend I will be occupied all the time. I am still interested, but this has grown to be much more work than I had anticipated.« Hon såg inte detta som en cue till att erbjuda någon ersättning och senare väntade hon sig ännu snabbare reaktion från mig.

Det kändes mest olustigt att lägga ner så mycket tid på nåt som jag ändå inte fick göra så bra som jag hade velat. I ett senare skede skrev jag att de borde kontakta förbundet istället (vars styrelse jag inte längre satt i). Trots det var det mig hon nästa år skickade »sista« utkastet till en torsdag med begäran om att jag skulle »send me your address so we can overnight the instructions. Lastly, can you review by Monday and forward them to Jim Harrison in the UK?«. Jag svarade nej, och det inte förrän efter den måndan det gällde. Om det var som en markering eller för att jag varit bortrest minns jag inte. (Så de fel som är kvar i regelhäftet beror på mig! Eller nåt.)

Tillbaks till när Nelkon tog kontakt med mig. En god nyhet var att han i samband med detta bad om mitt telefonnummer för att få ringa och »chat with you about various issues on Swedish Scrabble from a player's point of view«. Tänk om man kunde få honom att inse hur illa det var i Sverige! Skulle han kunna göra något?

Ja, 2002 hände det nåt! Om det var för att Nelkon dragit i trådar eller inte vet jag inte.

Mattel tog hjälp av konsultföretaget Demoskop för att analysera marknaden. Hur skulle de kunna förbättra sina usla marknadsandelar mot Alfapet? En liten grupp svenska tävlingsspelare kallades till ett möte hos dem där vi fick ge våra synpunkter. De grundläggande skälen till att Scrabble sålde så mycket sämre än Alfapet var enkla och tydliga. Folk var uppväxta med Scrabble, men då hette det Alfapet. Folk ville fortsätta att spela detta spel, så då köpte de »Alfapet«. De kände inte till att spelet de egentligen ville ha fanns, och i affärerna visste man inte heller vad som var vad ifall nån skulle fråga. De få som ändå visste detta stupade på att det var extremt svårt att få tag på Scrabble. Detta försökte vi förklara, och man kan ju tycka att såna där ekonomimänniskor ska förstå att produkter som knappt finns till salu och som folk inte vet vad det är inte säljer så bra, men de fokuserade istället enbart på skillnaderna mellan själva spelen Alfapet och Scrabble. Dessa var fullständigt irrelevanta. Det fanns knappast någon konsument som gjorde ett val mellan dess två produkter utifrån hur roliga de var att spela. De flesta som köpte Alfapet (vare sig de uppskattade ändringarna eller inte) trodde att det var det enda korsordsspelet som fanns på svenska. Många som köpte det blev bara negativt överraskade av de skillnader bland vilka Demoskop-folket letade efter den gyllene ingrediens som de trodde fick Alfapet att sälja så bra.

Så vi fick spela nya Alfapet och sen fick vi frågor i stil med om det var roligare att spela när det fanns vinkelbrickor? (Är det den hemliga ingrediensen? Kommer konsumenterna att hitta vårt spel om vi också har vinkelbrickor?) Eller negativa bonusrutor? Eller Q? Tyckte ni att det var roligt att spela med Q? »Nej, det är närmast meningslöst med en Q-bricka eftersom det finns så extremt få såna ord.« Och så vidare.

Så de var ute efter att hitta något att ändra, trots att deras stora försäljningspunkt borde vara att detta var originalet! Att detta var det spel som funnits sen 1950-talet i Sverige. Att det var utan de tillkonstlade tilläggen.

Bland alla detaljerade jämförelsefrågor kom Z upp. »I Alfapet är Z värt 10 poäng och C bara 8, tvärtom mot Scrabble. Är det bättre?« Där fick vi erkänna att det var en egendomlighet av historiska skäl att den svåraste bokstaven Z inte var värd mest poäng. Ja, det vore »objektivt« sett bättre med 10 poäng för Z, men det ni borde trumma för är att detta är originalet, så det är nog inte lämpligt att ändra nåt ändå. (Jag skulle lätt kunna göra ett korsordsspel som hade »bättre« poäng och frekvenser för fler bokstäver än så, men vad vore vitsen? Jag vill ju spela det »riktiga« spelet!)

Jag minns inte hur eniga eller inte vi var i gruppen. Det kanske var några som var direkt för denna ändring. Även vi som var mot erkände ju ändå att det i nån mening var »bättre«. Det blev därmed resultatet av denna undersökning. Demoskop kunde rapportera till Mattel att de kommit fram till hur spelet kunde förbättras, och nästa utgåva av spelet hade ändrade poängvärden. Då kastade sig förstås alla konsumenter över Scrabble, nu när de inte längre stoppades av det konstiga Z-värdet (ironi).

När denna nyutgåva skulle komma ut förstod Mattel att de behövde göra reklam. En person som jobbade på PR-byrån Hedberg & Co kontaktade till exempel mig för att fråga: »Har ni månne en KÄNDIS på medlemslistan i Svenska Scrabbleförbundet?« I synnerhet hoppades hon att det skulle finnas en karamelodiktstipendiat då de ville kunna »citera en ord-kändis på en liten slip som ska följa med kartongen. Jag har kontakt med Povel Ramels agent, och väntar på svar på förfrågan till honom... man vet aldrig - han kanske har vuxit upp med Scrabble?« (Jag fick informera henne om att Povel Ramel var född 1922 och därför 32 år när Scrabble kom till Sverige.)

Jag själv lämnade Scrabblevärlden mer eller mindre 2004, så på senare tid har jag inga särskilda insikter i hur Mattel har skött sitt spelinnehav. Det var nog kört i vilket fall, och nyligen när Johan Berner kontaktade Mattel om en Scrabble-relaterad idé han hade (berättat om här) så kom beskedet, kanske helt oväntat, eller kanske snarare väntat i många år. Man har nu beslutat att sluta distribuera och sälja Scrabble på svenska. RIP.

Bilden visar inbjudan till den första Scrabble-tävlingen som jag och min bror arrangerade, FEZ CUP 1996. Vi har har som synes byggt upp inbjudan av de 100 brickorna i spelet. Var det kanske för att underlätta detta vi kallade tävlingen FEZ CUP? Eller var det bara för att hylla det mycket praktiska ordet FEZ som så ofta blev en räddning för svårspelade Z-n? Eller kanske helt enkelt för att ha ett skäl att instifta det prestigefyllda vandringspriset vandringsfezen? Ja, vem vet?

Inga kommentarer: